Första månlandningen

Första månlandningenDen 4 oktober 1957 skickade Sovjetunionen upp den första artificiella satelliten, Sputnik 1, i omloppsbana runt jorden och månaden efter Sputnik 2. Detta var mänsklighetens första rymdfärde med en levande varelse. Ombord fanns livsuppehållande system och förnödenheter för att klara av en sju dagars lång resa och hunden Lajka. Detta blev startskottet till en kamp om rymdteknologin mellan USA och Sovjetunionen.

Bildandet av NASA

Uppskjutningarna av de bägge Sputnik rymdfarkosterna pressade USA. De bägge nationerna var inblandade i det kalla kriget och relationerna var minst sagt kyliga. USA kände att Sovjetunionen hade ett försprång som man inte kunde tillåta. Den amerikanska kongressen och presidenten Dwight D. Eisenhower började skissa på planer att skapa en ny federal myndighet som skulle ansvara USAs rymdaktiviteter. Resultatet kom 1958 i form av National Aeronautics and Space Administration, NASA. Närmare 8 000 anställda fick i uppdrag att forska och utveckla bemannade rymdfärder.

Spänningarna ökade ytterligare mellan nationerna den 25 maj 1961 då den sovjetiske kosmonauten Jurij Gagarin blev den första människan i rymden och den första människa som kretsat runt jorden. Med detta ökade USA sina ansträngningar och dåvarande presidenten John F Kennedy tog ett beslut att USA skulle landsätta en man på månen och föra honom tillbaka till jorden innan 1960-talets slut. Detta blev grunden för det i efterhand så framgångsrika Apolloprogrammet.

Apolloprogrammet

Mellan åren 1961-1972 pågick Apolloprogrammet och flera rymdfärder utfördes. Totalt gjordes sju bemannade rymdfärder varav sex var framgångsrika.

Apollo 1 var upsprungligen tänkt att bli det första bemannade rymduppdraget i Apolloprogramment men detta hade ett mycket tragiskt slut. Under ett förberedande test 27 januari 1967 på uppskjutningsplattformen, uppstod en brand i kommandomodulen som dödade astronauterna Virgil “Gus” Grissom, Ed White och Roger Chaffee.

Den 11 oktober 1968 blev istället Apollo 7 den första bemannade uppskjutningen och de tre besättningsmännen ombord fill tillbringa 11 dagar i omloppsbana runt jorden.

21 december 1968 skickas det andra bemannade uppdraget, Apollo 8, upp i rymden. Tre dagar senare når kommandomodulen månen. I 20 timmar låg kommandomodulen i omloppsbana runt månen och detta blev även första gången som en människa kunde se månens baksida.

One small step for man, one giant leap for mankind

Månlandningen

Första månlandningen

Den 16 juli 1969 kl 09:32 lokal tid var det dags för uppskjutningen av Apollo 11. Miljontals TV tittare över hela världen följde uppskjutningen från John F. Kennedy Space Center. 12 minuter in i uppskjutningen nådde Apollo 11 sin omloppsbana kring jorden. Efter ett och ett halvt varv tändes raketerna på nytt och skickade iväg rymdfarkosten mot månen. Efter fyra dygn når Apollo 11 sin omloppsbana runt månen.

Ombord rymdskeppet finns totalt tre astronauter. Två av dem, Neil Armstrong och Edwin “Buzz” Aldrin, får äran att åka månlandaren “The Eagle” till måns yta medan den tredje astronauten, Michael Collins, får vara kvar i kommandomodulen. Den 20 juli 1969 utfördes den allra första månlandningen och det är den mest kända rymdfärden i Apolloprogrammet.


En femtedel av världens befolkning följde hur Neil Armstrong landade “The Eagle” i Stillhetens hav (Mare Tranquillitatis). Jubel utbröt hemma i TV-sofforna när orden "Houston, Tranquility Base here. The Eagle has landed" hördes efter den lyckade men nervpirrande landningen. Efter en hastig måltid ombord, blev det dags för Neil Armstrong och Buzz Aldrin att göra mänsklighetens första månpromenad. Neil Armstrong blev först av månlandaren och uttalade frasen “One small step for man, one giant leap for mankind” när han tog sina och mänsklighetens första steg på månen.

Lyssna på Niel Armstrong

Copyright NASA

Under två och en halv timma gick dessa två astronauter runt på månen, man samlade in 21,5kg materia från ytan, utförde vetenskapliga experiment och tog kort med kameror från Svenska Hasselblad. Den 22 Juli var det dags att färdas tillbaka till Jorden. Kvar på månens yta lämnades en Amerikansk flagga, en lapp för att hedra de omkomna från Apollo 1 och ett plakat på ett av Eagles ben där det stod, “Here men from the planet Earth first set foot upon the moon. July 1969 A.D. We came in peace for all mankind”.

Efter Apollo 11 fullföljdes ytterligare fem bemannade månlandningar och totalt fick 10 människor följa i Neil Armstrongs fotspår. Apollo 17 blev den sista rymdfarkosten som åkte till månen innan Apolloprogrammet lades ner 1972.


Kommentarer

  • Bli först med att lämna en kommentar!

Lämna en kommentar


Nära dig

Tider för månens upp- och nergång vid en stad nära dig.

Stockholm
17:53
00:04
Göteborg
18:06
00:41
Malmö
17:48
00:49
Uppsala
17:59
00:02
Västerås
18:01
00:08
Örebro
18:04
00:16
Linköping
17:56
00:21
Helsingborg
17:52
00:48
Jönköping
17:57
00:31
Norrköping
17:55
00:17