En resa på fyra dagar med ett mål som aldrig hade genomförts i mänsklighetens historia. Ett slut och en milstolpe i rymdkapplöpningen mellan de bägge stormakterna, USA och Sovjetunionen. Resan påbörjades den 16 juli 1969 och kantades av både framgångar och missöden.

Den 20 juli 1969 genomförde Apollo 11 den första bemannade månlandningen. Astronauterna Neil Armstrong och Buzz Aldrin tog mänsklighetens första steg på en annan himlakropp när de klev ut ur kommandomodulen. Den 22 juli 1969 återvände bestättningen till jorden och med sig hade man 21,5 kg materia från månens yta.

Besättningen utgjordes av tre amerikaner, befälhavaren Neil Armstrong, Buzz Aldring och Michael Collins. Tillsammans skulle de tre astronauterna skriva in sig i mänsklighetens historeböcker och bli firade som hjältar.

Sovjetunionen skickade upp den första satelliten

Den 4 oktober 1957 skickade Sovjetunionen upp den första artificiella satelliten, Sputnik 1, i omloppsbana runt jorden och månaden efter Sputnik 2. Detta var mänsklighetens första rymdfärde med en levande varelse.

Ombord fanns livsuppehållande system och förnödenheter för att klara av en sju dagars lång resa och hunden Lajka. Detta blev startskottet till en kamp om rymdteknologin mellan USA och Sovjetunionen.

USA skapar NASA som svar

Uppskjutningarna av de bägge Sputnik rymdfarkosterna pressade USA. De bägge nationerna var inblandade i det kalla kriget och relationerna var minst sagt kyliga.

USA kände att Sovjetunionen hade ett försprång som man inte kunde tillåta.

Den amerikanska kongressen och presidenten Dwight D. Eisenhower började skissa på planer att skapa en ny federal myndighet som skulle ansvara USAs rymdaktiviteter. Resultatet kom 1958 i form av National Aeronautics and Space Administration, NASA. Närmare 8 000 anställda fick i uppdrag att forska och utveckla bemannade rymdfärder.

Spänningarna ökar

Spänningarna ökade ytterligare mellan nationerna den 25 maj 1961 då den sovjetiske kosmonauten Jurij Gagarin blev den första människan i rymden och den första människa som kretsat runt jorden.

Med detta ökade USA sina ansträngningar och dåvarande presidenten John F Kennedy tog ett beslut att USA skulle landsätta en man på månen och föra honom tillbaka till jorden innan 1960-talets slut.

”Vi väljer att åka till månen. Vi väljer att åka till månen under detta decennium och göra de andra sakerna, inte för att de är lätta, utan för att de är svåra”

John F. Kennedy

Detta blev grunden för det i efterhand så framgångsrika Apolloprogrammet.

Apolloprogrammet drar igång

Mellan åren 1961-1972 pågick Apolloprogrammet och flera rymdfärder utfördes. Totalt gjordes sju bemannade rymdfärder varav sex var framgångsrika. Målet var att utföra den första månlandningen.

Apollo 1 var upsprungligen tänkt att bli det första bemannade rymduppdraget i Apolloprogramment men detta hade ett mycket tragiskt slut. Under ett förberedande test 27 januari 1967 på uppskjutningsplattformen, uppstod en brand i kommandomodulen som dödade astronauterna Virgil “Gus” Grissom, Ed White och Roger Chaffee.

Den 11 oktober 1968 blev istället Apollo 7 den första bemannade uppskjutningen och de tre besättningsmännen ombord fill tillbringa 11 dagar i omloppsbana runt jorden.

21 december 1968 skickas det andra bemannade uppdraget, Apollo 8, upp i rymden. Tre dagar senare når kommandomodulen månen. I 20 timmar låg kommandomodulen i omloppsbana runt månen och detta blev även första gången som en människa kunde se månens baksida.

Apollo 11 gör första månlandningen

Den 16 juli 1969 kl 09:32 lokal tid var det dags för uppskjutningen av Apollo 11. Miljontals TV tittare över hela världen följde uppskjutningen från John F. Kennedy Space Center.

12 minuter in i uppskjutningen nådde Apollo 11 sin omloppsbana kring jorden. Efter ett och ett halvt varv tändes raketerna på nytt och skickade iväg rymdfarkosten mot månen. Efter fyra dygn når Apollo 11 sin omloppsbana runt månen.

Ombord rymdskeppet finns totalt tre astronauter. Två av dem, Neil Armstrong och Edwin “Buzz” Aldrin, får äran att åka månlandaren “The Eagle” till måns yta medan den tredje astronauten, Michael Collins, får vara kvar i kommandomodulen.

Den 20 juli 1969 utfördes den allra första månlandningen och det är den mest kända rymdfärden i Apolloprogrammet.

Örnen har landat

En femtedel av världens befolkning följde hur Neil Armstrong landade “The Eagle” i Stillhetens hav (Mare Tranquillitatis).

Jubel utbröt i kontrollrummet och hemma i TV-sofforna när orden “Houston, Tranquility Base here. The Eagle has landed” hördes efter den lyckade men nervpirrande landningen. Nu stog det helt klart, den första månlandingen hade lyckats.

Efter en hastig måltid ombord, blev det dags för Neil Armstrong och Buzz Aldrin att bege sig ut på mänsklighetens första månpromenad.

Först ut blev Neil Armstrong, som uttalade frasen “One small step for man, one giant leap for mankind” när han tog sina och mänsklighetens första steg på månen.

En promenad på 2,5 timmar

Under två och en halv timma gick dessa två astronauter runt på månen, man samlade in 21,5kg materia från ytan, utförde vetenskapliga experiment och tog kort med kameror från Svenska Hasselblad. Den 22 Juli var det dags att färdas tillbaka till Jorden.

Kvar på månens yta lämnades en Amerikansk flagga, en lapp för att hedra de omkomna från Apollo 1 och ett plakat på ett av Eagles ben där det stod, “Here men from the planet Earth first set foot upon the moon. July 1969 A.D. We came in peace for all mankind”.

10 människor fick gå på månen

Efter Apollo 11 fullföljdes ytterligare fem bemannade månlandningar och totalt fick 10 människor följa i Neil Armstrongs fotspår och gå på månen. Apollo 17 blev den sista rymdfarkosten som åkte till månen innan Apolloprogrammet lades ner 1972.

Den första månlandningen och de efterföljande skrevs in historieböckerna och förhoppningsvis sätter männsikan sin fot på månen inom kort igen.