Måne

En måne, eller en "naturlig satellit", är en himlakropp som kretsar kring en så kallar primär - vanligtvist en planet eller en asteroid. Idag känner vi till ungefär 150 naturliga satelliter som kretsar runt sex av de åtta planeterna i vårt solsystem. Planeterna Merkurius och Venus har inga månar, Jorden som alla vet har en måne och Mars har två små månar som kallas för Phobos och Deimos. Jupiter har solsystemet största måne Ganymedes och 66 andra månar varav dem mest kända heter Europa. Saturnus har i dagsläget 62 bekräftade månar varav Titan är den mest kända och dessutom den enda måne i solsystemet som har en tät atmosfär. Uranus har 27 månar och Neptunus har 13.

Vår egen måne är unik i sig, förhållandet mellan massan av månen sett till massan av jorden är mycket större än för någon annan naturliga satellit-planet förhållande.

Jupiter har solsystemet största måne, Ganymedes

De flesta av de naturliga satelliterna i vårt solsystem är bundna till sina respektive planeter, vilket betyder att den naturliga satelliten alltid har samma sida vänd mot sin primär. Det enda kända undantaget är Saturnus måne Hyperion, som roterar kaotiskt på grund av den enorma gravitationskraft som Titan avger. Några undantag som inte har en bunden rotation är de yttre naturliga satelliterna av gasjättarna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Dessa månar är helt enkelt för långt bort från sin primär för att ha fått en bunden rotation. Till exempel har Jupiters måne Himalia, Saturnus måne Phoebe och Neptunus måne Nereid en rotationstid runt tio timmar, medan deras omloppstid är hundratals dagar.

Titan

Saturnus måne Titan har en diameter ungefär 50% större än månen och ungefär 80% större massa. Det är den näst största månen i solsystemet och har dessutom större volym än Merkurius som är solsystemets minsta planet. Titan består till största delen av vatten, is och sten. Den orangea färgen som Titan har tros bero på att solens ultravioletta ljus uppdelar metanet som finns i atmosfären och bildar en tjock smog.

Titan

Bild: Titan - NASA, Cassini Orbiter, 30 Jan, 2012

Europa

Bild: Europa - NASA, Galileo Orbiter, 7 Sep, 1997

Europa

Europa som är Jupiters fjärde största måne och med sina 3100 km i diameter är den något mindre än Jordens måne. Det är troligt att Europas yttersta lager på 100 km är helt täckt av vatten som i sig har ett tjockt istäcke ovanpå. Denna förklaring tros även vara anledningen till varför denna måne nästan helst saknar kratrar som normalt syns väldigt tydligt. Just vattnet har gjort att det spekuleras i möjligheterna för Europa att vara värd för utomjordiskt liv. Livet kunde existera i havet under isen, likt det lilla mikrobiologiska liv som finns i jordens djupa havs. Än så länge finns det inga bevis för att det finns liv på Europa, men den sannolika förekomsten av flytande vatten har triggat igång samtal för att skicka en sond dit.

Kommentarer

  • Bli först med att lämna en kommentar!

Lämna en kommentar